Hej kära familj å vänner!
Japp, då är vi äntligen i Kambodja. Vi anlände i fredags kväll, trötta men hela resan gick jätte bra och det var inga problem med Noah. Visste inte att det var så barnvänligt att flyga med småbarn. Vi blev fantastiskt bra mottagna när vi anlände i Phnom Penh, en hämtade oss i bil, en familj som tog emot oss i lägenheten (som vi fått låna av några snälla svenskar) och som fixat lite käk. Tänk vad människor ställer upp trots att de inte ens känner oss.
De kambodjaner vi mött hittills känns väldigt trevliga och hjälpsamma och verkar inte lura två förvirrade vitingar alltför mycket. Ute på stan får en blond liten kille mycket uppmärksamhet och många vinkar,skrattar och vill busa med Noah. Han är verkligen en bra kontaktskapare. Noah är välidigt faschinerad av att åka tucktuck, en liten vagn som dras bakom en moped (ska tydligen vara säkrare än moped), Annars verkar de flesta kambodjanska familjer åka på EN moped. Ja dessa mopeder verkar användas till att frakta precis allting och hur mycket som helst.
Idag är David iväg på bibelskolan för att få lite intro och lite mer klarhet i vad/var /hur han ska undervisa. Jag är hemma och har en vanlig hederlig dunderförkylning. Noah springer runt och svettas å badar i badkaret med jämna mellanrum! Han är verkligen vår lille solstråle som förgyller tillvaron fantastiskt mycket!
Igår hade jag en lite down-dag, inget kändes bra. Kändes som vi förlorat fotfästet lite.... fick panik på trafiken, vi visste inte vad vi skulle bo om en vecka, allt kändes obarnvänligt och jag ser faror för Noah överallt. Jag vet dessutom inte riktigt vad som händer med det där hälsoprojektet som jag skulle hjälpa till i. Jag frågade David vad i all världen vi har gett oss in på? Åka till Kambodja i 4 månader med sin familj bara så där, hur kan man göra nåt så
dumt?
Men idag känns allt mycket bättre även om det fortfarande finns många frågetecken, men vi har ju bara varit här i fyra dagar än så det kanske inte är så konstigt. Vi vet ialla fall förhoppningsvisvar vi ska bo, ett litet rum fullt utrustat med det mesta som en västerlänning behöver för att klara sig! Och grönområde för Noah att springa runt på!!! Det är Assembly´s of Gods gästrum vi får låna. I närheten bor några fd gatubarn som studerar i Phnom Penh och de var visst sugna på att lära ut khmer och tjäna lite pengar, så det ska bli skoj. Blir lite frustrerad när man ska handla på marknaden, det kommer bara spanska ord ur min mun & det är ju inte mycket till hjälp direkt. Så fruktinköpen har David skött på knagglig khmer å ni ska bara veta vad fantastiskt god frukt som finns, melon å apelsin å andra frukter som jag inte vet namnen på!
Ja allt är annorlunda och inget blir som man tänkt. Och även om vi visste attt saker och ting inte skulle bli som vi tänkt, blir man ändå lite frusterarad. Men det gäller att ta vara på de möjligheter man får och göra det bästa av det.
Hoppas ni har det bra i Sverige & tack för alla små hälsningar. Det värmer!
Kram Anna
Ps.Ni som vill får gärna be en liten extra bön om beskydd i trafiken, speciellt för Noah!
